Hon var bl.a. intresserad av de artiklar som jag skrivit om den militära test- och övningsverksamheten som planeras i norra Sverige. Hon medgav även till att jag fick publicera hennes texter vilket skedde vid ett flertal tillfällen. En tillägnan till henne finns utlagd på följande länk: http://youtube.com/watch?v=yeui-0WAB34
|
Hittills har det endast varit möjligt för utländsk militär att genomföra stridsövningar tillsammans med svensk militär och under insyn av berörda myndigheter. Enligt Leifland har mer än 15 länder påtalat sitt intresse för att få öva på svenskt territorium, i enlighet med förslaget till nya riktlinjer; däribland Storbritannien och Italien, vars soldater deltar i ockupationen av Irak (efter maktövertagandet i slutet av juni är dessa länder så kallade skyddsmakter med stridskrafterna kvar i landet - vilka kan jämföras med det tyska rikets förhållande till Norge vid Vidun Quislings makttillträde under 2:a världskriget). Det behövs ju inte speciellt mycket tankemöda för att inse, att motståndarna till de USA-ledda ockupationstyrkorna i Irak och dess Nato-allierade kan bli mer benägna att betrakta även Sverige som lierad med ockupanterna, ifall vi upplåter test- och stridsövningsområden för styrkor som har besatt deras land!
För att kunna föreställa sig konsekvenserna av de förslag som Karl Leifland presenterat kan man med fördel klicka på dessa länkar och läsa om Natos stridsövningsområden i Nordnorge och samernas/lokalbefolningens reaktioner.
Det kommer att ta hus i helvete i Norrland (åtminstone i de inre/övre delarna av området) när folk i allmänhet får klart för sig konsekvenserna om dessa förslag realiseras.
Jag tvivlar dock på att riksdagsledamöterna, som har att ta ställning till försvarsbeslutet den 15 december, begriper detta.
Läs mer:
|
Bland riksdagspartierna är det endast miljöpartiet och vänsterpartiet som hittills har ställt det berättigade kravet. Viktigt i detta sammanhang är det svenska folkets nej i den förra folkomröstningen om ett svenskt medlemskap i EMUs tredje steg. Den svenska regeringens linje i de pågående förhandlingarna inom EU avseende den nya konstitutionen är att inte kräva ett fördragsenligt undantag i den nya konstitutionen mot ett svenskt EMU-medlemskap - som vore i samstämmighet med folkmajoritetens uppfattning att Sverige inte ska var medlem av EMU:s tredje steg. Både Storbritannien och Danmark förhandlade inför Maastrichtfördraget fram undantag avseende tredje steget av EMU. Den svenska regeringen lägger sig återigen - liksom den dåvarande inför Sveriges medlemskap i EU - platt inför federalisterna som vill bygga ett nytt slags Europas förenta staterna. I konstitutionen visar det sig bland annat att EU - i dess konstitution och den rätt som antas av unionens institutioner genom att utöva de befogenheter som den har tilldelats - i enlighet med unionsrätten: "/.../ skall ha företräde framför medlemsstaternas rätt" (Artikel 10); Att medlemsstaterna: "/.../ aktivt och förbehållslöst (ska) stödja unionens utrikes- och säklerhetspolitik i en anda av lojalitet och ömsesidig solidaritet" (Artikel 15); Att EU ska införa en Europeiska rådets ordförande - som inte får inneha ett nationellt mandat (Artikel 21) - vilket i praktiken blir ett slags EU-president; Att EU - efter enhälligt beslut av Europeiska rådet - ska ha ett eget militärt försvar (Artikel 40). Dessa omvälvande förändringar i förhållandet mellan EU och medlemstaterna som föreslås i konstitionen accepteras förbehållslöst av den svenska regeringen. Därför kan regeringens hantering av förslaget till en EU-konstitution inte beskrivas annat än som skandalartad och odemokratisk. Enligt en undersökning som gjorts av EU-kommissionen svarar 59 procent av de tillfrågade svenskarna att de anser en folkomröstning som nödvändig. Endast tolv procent av de tillfrågade svenskarna har svarat att de vet vad förslaget om en ny konstitution för EU handlar om. 37 procent av de tillfrågade svenskarna anser att en grundlag behövs. Motsvarade genomsnittsiffra bland de tillfrågade bland övriga medlemsländer är 67 procent.
Läs mer:
|
Bakrunden är att riksdagen den 13 juni i år röstade ja till regeringens proposition Ändringar i regeringsformen - samarbetet i EU m.m. prop. 2001/02:72. Propositionen kan laddas ner via denna länk.
Men för att en Grundlagsändring ska kunna genomföras krävs det två beslut med ett riksdagsval emellan.
Folkrörelsen Nej till EU uppmärksammar i ett pressmeddelande (021107) regeringens och riksdagens odemokratiska hantering av denna fråga:
"Av allt att döma har ärendet med den för Sveriges självbestämmande ödesdigra Grundlagsändringen systematiskt mörkats såväl före 13 juni 2002 såsom därefter. Detta i sig är ett allvarligt brott mot nu ännu gällande Grundlag, som ska garantera att förödande förändringar ej kan företagas utan att hela folket först kunnat ta ställning till frågan."
Organisationen gör därför tillsammans med organisationerna KPLM(r)-Stockholm, Grön Ungdom, Miljöpartiet De Gröna, Ung Vänster, Förbundet Sveriges Småbrukare, Folkrörelsen Nej till EU- Stockholm och Vänsterpartiet den 14 november i Stockholm en manifestation, som riktar sig mot Grundlagsändringen och hanteringen av förslaget under valrörelsen, i strid mot gällande konstitution.
USA söker officiellt fortfarande stöd för dessa angreppsplaner bland annat hos de europeiska allierade inom den Europeiska Unionen - ett stöd som redan har uttalats av bland andra Blairs Storbritannien. Redan våren 1998 meddelade USA, att landet hade fått uttalat stöd för ett militärt angrepp på Irak från Argentina, Australien, Belgien, Danmark, Island, Italien, Kanada, Kuwait, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Polen, Portugal, Rumänien, Senegal, Spanien, Tjeckien, Tyskland och Ungern. (TT-telegram 980221). För Sveriges vidkommande betyder det, eftersom EU styrs av en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik, att även den för stormakter vanligtvis krypande Göran Persson är tvingad att ge dessa planer ett tyst godkännande, trots utrikesminister Lindhs uttalande att Sverige inte stöder ett ensidigt militärt ingripande från USA, utan att en intervention först ska sanktioneras av FN vilket, enligt detta synsätt, skulle innebära att ett sådant krig vore förenlighet med folkrätten. Men som bland annat journalisten och dokumentÄrfilmaren John Pilger och även journalisten/dokumentÄrfilmaren Maj Wechselmann i Aftonbladet har påvisat, handlar denna vilja att militärt angripa Irak i realiteten om Förenta staternas behov av att exploatera och kontrollera tillförseln av världens oljetillgångar - inte minst i Mellanöstern och i f.d Sovjetrepublikerna Azerbajdzjan och Kazakstan. Sedan kriget i Persiska viken i början av 90-talet står Irak under FN:s handelsembargo med minskad tillgång på oljan på världsmarknaden; den livsviktiga råvaran för Förenta staternas - och för den delen även länderna inom EU:s - industri och konsumenter. Det har därför blivit nödvändigt för Bush-administrationen, naturligtvis i strid med folkrätten, att störta Iraks ledare Saddam Hussein, och tillsätta en regim som ska kunna tillgodose bland annat USA- och EU-imperialismens intressen. |
Ritt Goldstein: Aftonbladet 021021 - Bush bombar Irak - för olja Rapporten som Ritt Goldsteins artikeln bygger på: Strategic Energy Policy Challanges for the 21st Century, kan hämtas som pdf-fil via denna länk John Pilger i Aftonbladet: Skurkstaten Maj Wechselmann i Aftonbladet: Oljan driver kriget DN.se 020820: Irakiskt jubel över avtal med Ryssland |
|
|
Boycott Israeli Goods Human Rights Watch (Undersökning av den israeliska militärens angrepp mot det palestinska flyktinglägret i Jenin - pdf-fil publicerat i maj 2002) |